-
1 brunn
-
2 brunn
substantiv1. brønd, hul i jordenI den nordiska mytologin talar man om visdommens brunn, Mimers brunn. Brunnen ägdes av jätten Mimer, som gav goda råd till gudarna, när dom behövde det
I den nordiske mytologi taler man om visdommens brønd, M's brønd. Brønden ejedes af jætten M., som gav guderne gode råd, når de havde brug for det2. kilde, kurstedSom den första svenska hälsobrunnsanläggningen räknas Medevi Brunn (hälsokälla och kurort 1678)
M. Brønd regnes for at være det første svenske kursted (helseanlæg 1678 i Östergötland)3. skakt4. fordybning/siddeplads på (sejl)båd (maritim, marine m.m.)